I början av januari tog jag tåget till mina gamla föräldrar. Jag planerade resan utifrån den snabbaste förbindelsen och inga byten. Resan skulle ta 4 timmar. Istället tog den 9 timmar! Det började med att loket gick sönder efter ca en timmas resa. Ingen ström sa tågvärden. Vi väntade på att man skulle ”identifiera felet”, men inget hände. Det gick ju inte att informera för det fanns ju ingen ström till högtalarna. Och att tänka sig att gå genom tåget för att ge en muntlig information ingick inte i rutinerna, tydligen. Det började bli kallt, kissnödigt eftersom det inte fanns lyse på toan. Det gick inte heller att spola. Barnfamiljen framför mig kunde inte värma barnmats burkaran och det gick överhuvudtaget inte att sälja nått i kiosken, efter som kassan behövde el för att öppnas. Det ingick inte heller i rutinerna att tänka sig att ge resenärerna en kopp kaffe innan det ändå blev helt kallt.Efter 2,5 timmes stillastående på Herrljunga station kunde resan fortsätta, för att sen åter börja trassla i Hallsberg ….
MEN i går var Sven Ingvar från SJ i Debatts tvstudio och pratade en massa skit. Det stora problemet och det som orsakat alla förseningar är Skånes fel, enligt honom. Det brukar vanligen inte vara så kallt i Skåne och då kan SJ köra tågen till dit för att där tina upp de nedisade tågen. Nedisningen är det som främst orsakar tågens förseningar, enligt honom. Det finns något som heter KRAVSPECIFIKATION och som skall ligga till grund för en upphandling av nya tåg. Ett rimligt krav är väl ändå att tåg som skall köra i ett land där det är vinter, där det finns ett geografiskt område som heter Norrland klarar detta.
Det SJ sysslar med är inte att transportera resenären, utan det viktiga för dom är att köra tåg och tjäna så mycket som möjligt på att tågen kör runt i vårt avlånga land. Det är då inte så konstigt att logistiken inte alltid funkar om tågen ska ner en vända till Skåne för att vila upp sig lite innan nästa färd.
Lyssna på Magnus Betnér "SJs jävla 1800tals tåg..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar